Vaknade och spenderade ungefär en timma framför Vakna med the voice, rolig som jag är. Fixa iordning mig på det slarviga och hemska viset som definierar MIG.

Cyklade till skolan och kunde inte hjälpa att ett leende spred sig över ansiktet, regn i stora mängder.

Medan de flesta går i ide när det gråa vädret kommer och träder fram under sommaren, gäller tvärtom för mig. Jag har alltid gillat kyla, det är friskt på något sätt. Och det gråa och regnet är bara för härligt.

-i alla fall- lektionerna flöt på som de alltid gör, smet ut i regnet och bara stod där under delar av lektioner i brist på annat.

Sedan var det dans, mådde dåligt redan innan och den sista kvarten höll jag på att kollapsa, hela jag skakade som en mobil på högsta vibration, jag var sjukt varm, svår och andas och allt snurrade.

I alla fall så klarade jag mig igenom lektionen och kom hem och åt tomatsoppa. Blev självklart direkt mycket bättre. -insåg att detta var det första jag åt idag- Jag vet att enligt den moderna stereotypen så ska man inte äta knappt någonting, men jag har alldrig strävat efter någon sådan skit. Jag äter, hela tiden. Det är det som mat finns till för, att ätas! Jag blir typ sjuk om jag inte äter på mer än en dag, I NEED MY FOOD.

Jaa sedan har jag vilat, ätit, köpt kakor till morgondagen, ätit, pluggat och nu sitter jag här.

Inser att detta var ett onödigt långt inlägg om ingenting särskillt, men å andra sidan så är det ingen som tvingade er att läsa den ;)